Med genomtänkt komposition och materialanvändning förvandlar Henni Alftan vardagliga ämnen som interiörer, landskap, personliga tillhörigheter och figurer till allt annat än vanliga. Alftan skapar sina bilder genom att bygga former och färger kring personliga observationer. Varje bild grundar sig på anteckningar och skisser. De tätt beskurna scenerna utmanar en att fundera på vad som finns utanför dukens kanter.

Alftans verk har en bildlig karaktär men de anspelar också på abstraktion. Materialvalen och färgerna uppfattas skildra något annat än sig själv. Streckade penseldrag ter sig som stickade plagg, svarta kurvor blir till kajal och tunna färghinnor blir till reflektioner i en spegel eller på en kniv. Återkommande fönster, dörröppningar och andra inramningar pekar bokstavligt och bildligt på tittande i intima målningar som beskriver snarare än återger den visuella världen.

På Alftans målardukar flätas en känsla av det välbekanta och underliga ihop på ett sätt som aktiverar tittarna till att titta och gissa.