Anna Camner. Foto: Stefan Otto.

Anna Camners måleri rör sig i ett gränsland mellan surrealism och naturvetenskaplig observation, där verklighet och dröm ständigt glider in i varandra. Med en tekniskt precis och långsam arbetsprocess, ofta på små paneler eller akrylglas, bygger hon bilder som kräver närvaro och nära betraktelse. Motiven framträder som mikroskopiska utsnitt av en större, okänd helhet: organiska strukturer, hinnor, porösa vävnader, växtcellsliknande former, ögon, handskar och kroppsliga fragment som tycks vara både levande och artificiella.

Konstverk

Presentation

Anna Camners måleri rör sig i ett gränsland mellan surrealism och naturvetenskaplig observation, där verklighet och dröm ständigt glider in i varandra. Med en tekniskt precis och långsam arbetsprocess, ofta på små paneler eller akrylglas, bygger hon bilder som kräver närvaro och nära betraktelse. Motiven framträder som mikroskopiska utsnitt av en större, okänd helhet: organiska strukturer, hinnor, porösa vävnader, växtcellsliknande former, ögon, handskar och kroppsliga fragment som tycks vara både levande och artificiella.

Hennes bildspråk präglas av en stark ambivalens mellan attraktion och motstånd, där materialen kan framstå som hud, plast, gelatin eller sönderfallande materia. Det är en värld där gränserna mellan det naturliga och det syntetiska ständigt löses upp, ofta genom återkommande motiv av membran – tunna, genomsläppliga skikt som både separerar och förbinder. Dessa fungerar som centrala metaforer i hennes konst: allt är i övergång, allt är permeabelt.

Färgskalan domineras av pudriga toner av rosa, isblått och vitt, vilket förstärker en känsla av kyla, drömlikhet och artificiell skönhet, medan jordnära färger sällan får fäste. Resultatet är ett visuellt universum som upplevs både kliniskt och sensuellt, där det vackra ofta bär en underström av obehag. Tematiskt rör sig Camner mellan mikroskopiska och kosmiska perspektiv, där små detaljer kan öppna sig mot oändliga rum. Hennes bilder påminner både om vetenskapliga preparat och hallucinerade landskap, och betraktaren möter en tyst, gåtfull närvaro snarare än en tydlig berättelse.

Det centrala i hennes praktik är inte motivet i sig, utan hur det uppstår som illusion: en övertygande bildvärld där det osannolika görs trovärdigt genom minutiöst hantverk. Hennes måleri blir därmed en undersökning av perceptionens gränser – en tyst, långsam och intensiv meditation över vad det innebär att se.

Anna Camner (f. 1977, Sverige) är verksam i Stockholm och utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm (2003). Hon har ställt ut internationellt i bland annat Stockholm, London, New York, Cartagena, Mumbai och Japan och tilldelades Beckers konstnärsstipendium 2017. Hennes verk finns representerade i samlingar såsom Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art, Malmö Konstmuseum, Wanås Konst, Statens konstråd och UBS Art Collection.

”I måleriet kan jag både iaktta och uppfinna. Jag arbetar som om jag avbildade en art från någon annanstans, ännu utan namn, där kroppar, växter och material formar varandra och blir allt mer främmande ju närmare jag tittar.”

– Anna Camner